Nya Jönssonligan Recension

Jönssonligan är tillbaka – men är den roligare än en silverfisk på fest?

Vi recenserar den nya Jönssonligan! Robert Gustafsson & co tar sig an gamla hjältar, men lossnar det?

Nostalgic som vi är så vänder vi norrut i biostolarna för att återse de legendariska figurerna i "Jönssonligan kommer tillbaka". Med Robert Gustafsson som Sickan, Jonas Karlsson som Vanheden och Anders Jansson som Dynamit-Harry, är förväntningarna skyhöga. Men, som vi alla vet – ibland skiljer sig drömmen från verkligheten. Denna film är både en hyllning och en pärla av motstridigheter. För vem hade trott att en duo av Robert och Jonas skulle leda oss på en komisk nitlott? Jo, vi kan redan höra publiken gissla av skratt ... eller stön av besvikelse.

Filmen följer gänget när de återförenas för en storslagen kupp efter år på flykt. Men detta känns inte som den träffande komedi som vi minns. I de förhandsvisade scenerna förväntas det att konversationerna ska flyta som champagne, men istället är de mer som stillastående vatten i en skål med guldfiskar. En stark prestation av Anders Jansson som Dynamit-Harry lyser dock upp ibland, med en och annan punchline som får taket att nästan vibrera av spänning.

Regissör Eddie Åhgren har tagit på sig den tuffa uppgiften att återskapa magin och humorn som fick oss att skratta för decennier sedan. Trots sina insatser och med ett manus av Per Gavatin, lyckas de inte alltid fånga den sprudlande komiska essensen av Jönssonligan. Jennie Silfverhjelm, som spelar Doris, gör sitt bästa för att ge lite liv, men tidvis tampas hon med tunga scener som inte lyckas lyfta. Utan tvekan kräver detta en del förbättringar för att locka fram det gamla goda skrattet.

Så vad händer nu? Kommer Jönssonligan att försvinna i skuggan av nya filmer, eller kan de återintjäna sin plats i filmhistorien? Vi hoppas att de kollar på gamla klipp av sig själva, för framtiden ser dimmig ut annars. Att återuppleva barndomens humorfyllda stunder är alltid ett äventyr, men kanske är det dags att låta fingrarna vila från dynamit och återuppfinna skämtet helt och hållet.

Intressant nog så är "Jönssonligan kommer tillbaka" en del av en serie som har överlevt genom tiderna med lyckade återföreningar och nostalgiska inslag. Robert Gustafsson har faktiskt även fungerat som en stor humorresurs i Sverige, känd för sin oemotståndliga charm och komiska timing. En intressant märkning, absolut, men kan han återigen få oss att fnissa som förut?

Samtidigt kanske Jönssonligan måste inse att även skurkar behöver utvecklas. I en tid av digital komedi och TikTok-trender, står våra gamla hjältar inför en ny kategori av humor. Kommer de att hitta sitt skratt igen? Vi håller tummarna!