Nyheter

Betyg och gubbar: När skolan krockar med traditioner!

Krav på snabbare betyg sätter press på lärare och elever! Men oroa dig inte – gubben Rosenbom är här för att stanna!

I Göteborgs stad har trycket på lärare och elever ökat dramatiskt, då kommunen nu kräver att betygen sätts tidigare än i andra jämförbara städer. Detta skapar en stressig miljö för lärarna och drabbar samtidigt elevernas möjlighet till djup förståelse och lärande. Enligt källor innebär det att årskurs 6 kommer att förlora hela 840 minuter undervisningstid! Så vad händer med den så viktiga kvalitén i undervisningen när fokus ligger på betygsättning istället för lärande? Behovet av en ny strategi för betygssättning diskuteras flitigt, och många hoppas att detta kommer att leda till grundliga förändringar i skolorna.

Ett annat intressant inslag är den klassiska trästatyn av gubben Rosenbom, som nu äntligen fått komma ut ur sin låda! Efter 300 år i Amiralitetskyrkan i Karlskrona har renoveringen av denna symbol för generositet presenterat en ny och spännande sida av stadens traditioner. Gubben är känd för att ta emot mynt från folk som vill lyfta på hans hatt. En tradition som inte bara ger ett leende i varje förbipasserande, utan som också stärker känslan av gemenskap bland stadsborna.

Som om det inte vore nog med betygshets och traditioner, bjuder vi även på en skrämmande berättelse om en klättrare i Tegefjäll som föll hela 35 meter i augusti förra året. En nyligen publicerad utredning av klätterförbundet belyser hur farligt det kan vara i dessa vackra men utmanande miljöer. Med medvetenhet och säkerhetsåtgärder hoppas man kunna förhindra framtida olyckor. Utredningens resultat visar att det är av yttersta vikt att klättrare är medvetna om riskerna inom klättringsporten, särskilt i bergiga områden som Åre kommun.

Under året har vi också sett en allvarlig orolighet i den svenska skolan, med hela 16 000 elever som lämnade grundskolan med F i matematik. Skolverket rapporterar att dessa elever inte fått det stöd som de har rätt till, och många lärare vädjar om en ny kartläggning för att adressera denna mattekris. Utan tillräckligt stöd riskerar vi att skapa en generation som kämpar med grundläggande färdigheter, vilket kan få konsekvenser i hela samhällsstrukturen. Att fånga upp och stödja dessa elever måste bli en prioritet för att säkerställa en hållbar framtid med en kompetent arbetskraft.