Charlie Weimers

Charlie Weimers: En debatt om likvidering eller bara ordspråk?

Sverigedemokraternas Charlie Weimers föreslår att Sverige ska "likvidera" gängledaren Rawa Majid. Men vad säger EU om likvideringar?

I en uppseendeväckande debatt i EU-parlamentet tog Sverigedemokraternas Charlie Weimers till orda med ett förslag som fått många att höja på ögonbrynen. Weimers föreslår att Sverige ska "likvidera" den svenska gängledaren Rawa Majid, som han menar utgör ett allvarligt hot mot samhället. Under diskussionen underströk Weimers att det inte längre räcker med fördömanden eller ilska uttryckt i brev, utan att Sverige måste agera resolut för att motverka gängbrottsligheten. Detta utspel har skapat både debatt och förvåning, och har väckt frågan om hur långt politiker är beredda att gå för att bekämpa gängkriminalitet.

Karin Karlsbro från Liberalerna svarade med att såga Weimers utsaga, där hon uttryckte sin oro över att föreslå att svenskar som Rawa Majid ska "likvideras" utan rättegång. Hon menar att sådana uttalanden underminerar rättsstaten och den demokratiska processen. Karlsbro föreslår istället fokus på lagförändringar och stärkande av rättssystemet i syfte att bekämpa gängkriminaliteten. Detta leder till en intressant diskussion kring gränserna mellan ord och handling, och hur debatten om brottslighet måste föras utan att ge avkall på våra grundläggande värderingar.

Vidare under debatten hävdade Weimers att Sverige bör samarbeta med länder som Israel och USA för att vidta åtgärder mot gängledare som utgör ett hot även om det skulle innebära oväntade metoder. Denna liknelse till Israel och deras metoder för att hantera terroristledare i konflikten med Hamas och Hizbollah skapar en fruktansvärd bild av hur Sverige kan tänka i termer av likvidering för att stävja en inhemsk hotbild. Det är en radikal ståndpunkt och får många att ställa sig frågan var gränsen går mellan säkerhet och mänskliga rättigheter.

Med detta i åtanke, hur ska vi definiera begreppet "likvidera" i vår politiska diskurs? Är det bara ett retoriskt grepp, eller är det en del av en större agenda? Det är viktigt att komma ihåg att sådana uttalanden speglar en djupare frustration och kanske även en känsla av hopplöshet i kampen mot gängkriminaliteten.

Visste du att Sverige år 2022 hade över 300 skjutningar kopplade till gängkonflikter? Det visar hur allvarlig situationen är i landet. Dessutom pekar forskning på att i länder där liknande metoder används, såsom i delar av Mellanöstern, har det inte alltid lett till trygghet, utan snarare ökat våldet och osäkerheten i samhället. Att finna den rätta balansen mellan att skydda medborgarna och bevara rättsstaten är en utmaning för många politiker idag.