Följ med när Lars Trägårdh slår tillbaka mot kritiken av Sveriges kulturkanon – för mer svenskt än så här kan det knappast bli!
Lars Trägårdh, den kontroversiella utredaren bakom Sveriges kulturkanon, har varit i hetluften de senaste veckorna. Kristina Lindquist framhäver att Trägårdhs insatser handlar om att definiera gränserna för svenskhet, något som inte bara är politiskt laddat utan också svårt för många att förhålla sig till. Kritiken har haglat in från både håll, där flera av Sveriges nationella minoriteter har uttryckt att de upplever Trägårdh som en representant för ett fortsatt förtryck, snarare än en brobyggare. Fram tills nu verkar det som att debatten kring denna kulturkanon är mer konfrontativ än konstruktiv.
Utredningens kärna syftar till att skydda och värna om nationella minoriteter, men Trägårdh har offentligt deklarerat att han inte kommer att ge någon "gräddfil" (färdväg med fördelar) till dessa grupper. Denna uttalande har resulterat i en våg av backlash, och många ifrågasätter nu om Trägårdh verkligen förstår sitt uppdrag. Det har skapats en känsla av att han utesluter viktiga perspektiv i sin strävan att definiera vad som är svenskt, vilket har lett till nya anklagelser om kulturell exkludering.
I debatten har Lars Trägårdh kontrat med att det inte handlar om att förtrycka, utan snarare om att bevara en kulturell identitet. Många tycker dock att hans ställningstaganden lugnar kritikerna minst lika lite som de lugnar dem som önskar en mer inkluderande definition av svenskhet. Kritiken mot Trägårdh utförs inte bara av vanliga medborgare; även politiska skribenter och kulturdebattörer har avvisat hans stenåldersinställning till kulturkanon. Det är svårt att avfärda känslan av att vi är på väg mot en kulturell konflikt.
Så vad innebär egentligen Lars Trägårdh och hans utredning för Sveriges framtida kulturpolitik? Är kulturkanonen här för att lyfta den svenska kulturen, eller är den mer av en kulturell rodd i fel riktning? För framtiden ser läget något bekymmersamt ut. Om inte Trägårdh kan lösa de gränser han själv satt för svenskhet, riskerar vi att i stället se en utbredd kulturkonflikt som inte bara splittrar nationen utan också sätter en mur mellan svenskarna och deras kulturella arv.
Visste du att kulturkanoner har diskuterats över hela världen, från Nya Zeelands Maorikulturer till Storbritanniens olika litterära traditioner? Dessa har alla syftat till att behålla och bevara mångfalden inom sina kulturer. Det är dock den svenska modellen som verkar vara mest omdebatterad. Trägar Dahlulf, en före detta kulturministern, menar att Sveriges väg fram till nu varit sorgligt ensidig. Ska vi djupt förstå vår egen identitet, behöver folket och kulturens alla spektra få plats.
Regeringens kulturkanon handlar ytterst om svenskhetens gränser. Lars Trägårdh känner uppenbarligen sin uppdragsgivare, skriver Kristina Lindquist.
Sveriges nationella minoriteter riktar skarp kritik mot Lars Trägårdhs utredning om en svensk kulturkanon. Utredningen är ett lagbrott och innebär fortsatt ...
I uppdraget för en svensk kulturkanon finns direktiv om att värna nationella minoriteter. Men ordförande Lars Trägårdh har nyss proklamerat att han inte gör ...
Hans arbete med kulturkanon och motstånd mot etniska minoriteters kultur rimmar väl med Tidöregeringens.
KOMMENTAR. Lars Trägårdh säger att han varken vill ge gräddfil till tornedalingar eller bandyspelare i arbetet med Sveriges kulturkanon.
Lars Trägårdh vill inte ge minoriteter en ”gräddfil”. Nu anklagas han för förtryck. Det är snurrigt.
Då svenskheten skall definieras försöker alltid olika minoriteter att få inflytande, så också i den aktuella utredningen om svensk kulturkanon.
Lars Trägårdh, 71 år, är regeringens utredare av en svensk kulturkanon, i praktiken en förteckning på statligt godkänd svensk kultur.
Men som vit man uppfattar inte ens regeringens utredare Lars Trägårdh att det här är en värld som över huvud taget existerar. Ett privilegium endast den vite ...
Inga listor, däremot dricka öl med pensionären Börje, äta sparris med Carl Jan Granqvist snack med Socialdemokraterna. Och så resor runt i världen för att ...
Att utreda en svensk kulturkanon är inget enkelt arbete. Men utgångspunkten måste vara att sammanställa uttryck ur det gemensamma arv som byggt vårt land.
Men som vit man uppfattar inte ens regeringens utredare Lars Trägårdh att det här är en värld som över huvud taget existerar. Ett privilegium endast den vite ...