Ovanpå dyrtiderna kommer nu farhågor för en finanskris. Kan den rentav öka stödet för regeringen? Hittills är svaret nej. Detta är en kommenterande text.
Det ger regeringen och Elisabeth Svantesson stort svängrum att söka stöd för en ekonomisk politik som anpassar sig till det ekonomiska läget. Visserligen kommer den att motiveras med att den ger förbättringar även för människor med låga löner men de som har de allra lägsta inkomsterna har sällan mycket att vinna på jobbskatteavdrag. Om bristen inte syns på butikshyllan är det för att den finns kvar i låginkomsttagarnas plånböcker. Den lägst hängande frukten är att tillägget på bostadsbidraget för låginkomstfamiljer förlängs. Inte som i dag när stigande räntor och galopperande priser landar i krav på regeringen. I partiets egen valanalys konstaterar författarna att det sen dess bland moderater finns ”en utbredd föreställning att ett svårt ekonomiskt läge gynnar partiet.” Analysgruppen ger inte mycket för den föreställningen.
Elisabeth Svantesson ser allt mer ut som en finansminister som reagerar istället för att agera. En bild som rimmar illa.
[Elisabeth Svantesson](/tagg/elisabeth-svantesson) har stora utmaningar som finansminister med en alltför hög inflation och en stundande lågkonjunktur. Det är ingen som har sagt att det är en lätt situation att vara finansminister i Sverige idag. [Moderaternas](/tagg/moderaterna) självbild är att partiet är en trygg hamn i den ekonomiska krisens stormande hav. Det är historiskt dyrt att köpa mat i Sverige och det kommer allt fler rapporter om hur människor inte har råd att äta och inte har råd att äta nyttigt. Just nu sitter Tidöavtalets partier och förhandlar om den vårändringsbudget som ska presenteras i mitten av april. Som det ser ut nu ska det gälla fram till sommaren.