I fjärde och sista deltävlingen tävlar snäll hårdrock mot folkkitsch och musikalschlager. Men kvällens stora fråga är förstås: lever storfavoriten Loreen ...
Fast de läskiga naglarna påminner om monstret i ”Pan’s labyrint”. Det är verkligen inget fel på detta: Axel har en fin framtoning där man anspelar på hans historia, och jag har full sympati för självkänsla-temat. Jag kan inte riktigt sätta fingret på det – det känns både barnsligt och föråldrat på samma gång och frågan är om artisten själv gör det här med den glimt i ögat som krävs? Jag måste erkänna att jag alltid tyckt att Mariette är stabil, proffsig och – lite tråkig. Snygga harmonier och bra tryck i intro och vers och den visserligen något förutsägbara refrängen sätter sig direkt. Det är ytterligare en modern klubblåt med 80-talsvibbar och en textrad som upprepas in absurdum.