Fröken Snusk

En nationell, kulturell och politisk homofobi står i farstun. Redo att komma in.

Den handlar om en tjej som är missnöjd för att en kille inte sätter på henne, för att han är homosexuell. Jag fattar, det var en okänd smitta. Även om jag förstår att de gör musik med glimten i ögat och även om jag absolut inte tycker att man kan dra politiska slutsatser av en låt får jag ont i magen av att det här är Sveriges senaste soundtrack. Det stämde, att hemmet i det avseendet var tryggast. ”Jag är en homoboy, jag gillar homokorv” eller eventuellt ”jag gillar homoporn”? ”HOMOFIL” visar att homofobin är tillbaka