Lagercrantz

I ”Åtta, snart nio” är Olga ensam i Stockholm medan mamma är på sjukhus med den för tidigt födda lillebrodern. En varm, men något distanserad berättelse.

Lite som ”sextiotalet ringde…” Så, ja, en viss distans finns här ändå. En obekant lillebrors-pappa som inte träffat Olga under hela graviditeten men nu tänker dyka upp och bli ”bonuspappa”? En mamma som inte nämner för sin dotter att de snart ska flytta? Det som inte alltid går så bra, det som inte är så lätt, men i vilket det ändå gäller att hitta en strategi, en liten stig där vi ändå ibland kan hoppa, hoppas och sjunga. Rose Lagercrantz blåser som vanligt in värme i berättelsen, som denna gång utspelas i Stockholm. Olga är orolig förstås och hon vantrivs hos moster förstås, eftersom det är svårt att komma överens med yngre kusin Augusta och eftersom hela tillvaron satts i gungning.