Från Rick and Morty-skaparen Justin Roiland. Squanch Games (tidigare Squanchtendo) har i dag släppt sitt senaste spel, High on Life. Det är ett FPS där vi får ...
Det inkluderas även i Game Pass. Där ser vi de många olika miljöer vi ska få besöka, och om inte annat så har spelet en intressant stil, givetvis inspirerad av Justin Roilands andra skapelser. [spridda skurar](https://opencritic.com/game/13964/high-on-life).
Spelet "High on Life" av Justin Roiland och hans studio Squanch Games är just nu gratis på Game Pass.
Rösterna till vapnen görs bland annat av Justin Roiland själv ("Rick and Morty", "Solar Opposites"), J.B. Vissa kritiker säger att det har rolig humor om du gillar "Rick and Morty" och att det är en trevlig förstapersonsskjutare, medan andra tycker att humorn träffar riktigt illa och att vapnen är lite för pratglada. Till din hjälp har du talande vapen, som många gånger är väldigt vulgära.
Redan på förhand lät det väldigt roligt, ett scifi-spel med förstapersonaction designat av Justin Roiland, ena skaparen av redan kultförklarade Rick and ...
Musiken är helt enkelt mestadels enerverande och monoton, och bidrar till det där suget efter att få stänga av alltihop, som jag så ofta känner under detta äventyr. Det gör att jag aldrig riktigt får kontroll över vad jag gör och när jag väl lyckas med något är det precis lika mycket tur som skicklighet. Det är som sirap i siktet och det känns aldrig som att jag har full kontroll över det som sker. Visst är de väldesignade och roliga, men det finns liksom ingen utmaning, inget utpräglat beteende som får dem att skilja sig åt från varandra och mest skjuter de bara vilt mot mig medan jag förväntas göra detsamma tillbaka. High on Life får mig visserligen att småskratta mellan varven, men den största delen känner jag tyvärr bara frustration och tristess. De olika vapnen som finns är dessvärre heller inte särskilt underhållande att använda, och fienderna jag förväntas bekämpa är alla av modellen stendumma kulsvampar. Lägg till detta att bandesignen inte är särskilt bra och det är svårt att veta vart man ska gå härnäst, och det blir inte lättare av att den hjälpfunktion som finns oftast snarare bara förbryllar. Redan vid första striden håller jag på att slunga handkontrollen i väggen av vrede, inte för att det är särdeles utmanande, utan för att jag förväntas svinga mig runt med en änterhaksliknande funktion utan att spelkontrollen riktigt medger det. Faktum är att om det inte hade varit så färgglatt och väldesignat, hade jag rent av kallat det för ett dåligt spel. Det gör det till en fröjd att komma vidare och det finns alltid nya bittra kommentarer från våra snacksaliga pistoler att fälla om det som sker på skärmen, ofta grejer som bryter den så kallade fjärde väggen. Talande pistoler har en central roll och fungerar i hög grad som flummig berättarröst genom äventyret, där vi får axla rollen som prisjägare och ge oss av på en resa för att försöka ta oss tillbaka till jorden och längs vägen bli så mäktig som möjligt med många nya egenskaper. Och det gäller själva spelbarheten.