Barbarian

Höstens mest omtalade skräckfilm är här och Mackan har satt betyg på Zach Creggers regidebut och utforskat mörkret i Detroits underjord.

En trivsamt långsam thriller med flera sidor som både har något att säga med sin historia samtidigt som den bjuder upp regelrätta kalla kårar och stunder av klassiskt gore. En trivsamt välkomponerad liten mardröm som dessutom leker med flera klassiska genreclichéer och vågar sätta sin egen twist på dom. Skräcken kommer nödvändigtvis inte från det som utspelar sig framför våra ögon eller utifrån vad Tess och Keith utsätts för, utan snarare det osagda och vad som antyds. Något som vi långsamt får lära oss mer om i takt med att Tess och Keith utsätts för allt mer förskräckliga upplevelser och husets olustiga historia blottläggs framför våra ögon. Det gör smällarna från de regelrätta stolpskotten lite lättare att svälja och hantera, dämpar smärtan, som i fallet med David Gordon Greens avslut på sin trilogi av nya Halloween-filmer. Det har varit ett förvånansvärt starkt år för rysare och vi har blivit serverade en hel del genuina pärlor som med all sannolikhet kommer stå sig i flera år och inte riskerar glömmas bort i första taget. Barbarian tillhör dessutom en av de mer sällsamma upplevelser som tacksamt nog är förhållandevis fri från jumpscares och istället bygger Zach Creggers stämning genom effektiv användande av ljus och ljud. De två visar sig dock ha en del gemensamt och den inledningsvis tryckta, obekväma stämningen mjuknar och Keith erbjuder henne sovrummet medan han själv väljer att krascha på soffan. Det blir snart uppenbart för de båda att saker och ting inte som det ska och att huset ruvar på mörka hemligheter kopplade till dess förra ägare. Informationen har varit sparsmakad eller rent av obefintlig, en uppfriskande infallsvinkel sett till hur filmstudios normalt hanterar sina nya titlar och gärna belamrar alla möjliga och omöjliga sociala kanaler med information, bilder och filmtrailers. Vi har blivit rätt bortskämda och som älskare av skräckfilm klagar jag verkligen inte. Zach Creggers regidebut var därmed hett efterlängtad och Barbarians härligt avskalade marknadsföringskampanj verkar ha sneglat både en och två gånger på hur Cloverfield hanterade sin release.