Fredspriset 2022

Nobels fredpris går till en person och två organisationer: Ales Bjaljatski, Memorial och Center for Civil Liberties.

Pristagaren ska vara nominerad utifrån senast den 31 januari eller av någon av ledamöterna vid Nobelkommitténs första efterföljande sammanträde, som i år hölls den 4 mars. Priset ska enligt testamentet gå till "broderskap mellan nationer, avskaffande eller minskande av arméer och för att upprätthålla och främja fred i världen". Första gången som kommittén markerade genom uteblivet pris var 1914 och första världskrigets utbrott. LÄS OCKSÅ: Den har internationella samarbeten med 14 organisationer varav några svenska: Civil Rights Defenders (tidigare Svenska Helsingforskommittén), Svenska Freds och Amnestys svenska avdelning. Domen dömdes internationellt ut som politisk och Bjaljatski släpptes efter tre år. Den grundades 1996, i samband med demonstrationer för demokrati som skedde när Aleksandr Lukasjenko utökat sin presidentmakt via en ifrågasatt folkomröstning. Han har ägnat sitt liv åt att främja demokrati och fredlig utveckling i sitt hemland, säger Berit Reiss-Andersson. Klockan 11 meddelade den norska Nobelkommittén vem som skulle mottaga årets pris. Vjasnas grundare och ordförande Ales Bjaljatski dömdes 2011 till fyra och ett halvt års fängelse för påstådda skattebrott. Han har tidigare nominerats till Nobels fredspris flera gånger.

Ryska organisationen Memorial och den ukrainska människorättsorganisationen Center for Civil Liberties också pristagare.

Sverige har stöttat dem många år och jag har träffat ledningen många gånger i Ryssland. Om fredspristagaren själv har nåtts av nyheten är oklart. Ales Bialiatski grundade organisationen Vjasna, som betyder ”vår”, 1996, som ett svar på en kontroversiell grundlagsändring i Belarus som dramatiskt ökade presidenten Aleksandr Lukasjenkos makt. De har gjort en enastående insats för att dokumentera krigsförbrytelser, kränkningar av mänskliga rättigheter och maktmissbruk. DN intervjuade Ales Bialiatski i december 2020, som då tilldelats årets Right Livelihood-pris. De har under många år främjat rätten att kritisera makten och skydda medborgarnas grundläggande rättigheter.

Nobels fredspris går det här året till kampen för fred och demokrati i Belarus, Ryssland och Ukraina. Det blev klart på fredagen. En person och två grupper

demokrati i Ukraina. för demokrati i Belarus. i Belarus, Ryssland och Ukraina.

Årets fredspris går till Ales Bjaljatski från Belarus samt de två människorättsorganisationerna Memorial från Ryssland samt Center for Civil Liberties från Ukraina. ”Ales Bjaljatski – som får 2022 års Nobels fredspris – är en av initiativtagarna till den ...

I nomineringen skriver Nobelkommittén också att organisationen har legat i framkant när det kommer till att främja mänskliga rättigheter. Vjasna (VIasna) är den kanske mest kända och viktigaste organisationer i arbetet för mänskliga rättigheter i Belarus och sedan länge en måltavla för regimen. Till exempel så följde vi nära alla rättsfall rörande människor som dödades i samband med Maidan-protesterna 2013-2014 och gav inlagor till Internationella brottmålsdomstolen om detta eftersom det rörde sig om systematiska brott mot mänskligheten. Belarus har varit i medieskugga under kriget i Ukraina, samtidigt som förtrycket är hårdare än någonsin. Han har ägnat sitt liv åt att främja demokrati och fredlig utveckling i sitt hemland” Organisationen Center for Civil Liberties i Ukraina är en av årets tre mottagare av Nobels Fredspris.

Nobels fredspris går i år till den fängslade demokratiprofilen Ales Bjaljatski från Belarus samt människorättsorganisationerna Memorial och Center for Civil ...

Pristagaren ska vara nominerad utifrån senast den 31 januari eller av någon av ledamöterna vid Nobelkommitténs första efterföljande sammanträde, som i år hölls den 4 mars. Priset ska enligt testamentet gå till "broderskap mellan nationer, avskaffande eller minskande av arméer och för att upprätthålla och främja fred i världen". Den har internationella samarbeten med 14 organisationer varav några svenska: Civil Rights Defenders (tidigare Svenska Helsingforskommittén), Svenska Freds och Amnestys svenska avdelning. Den grundades 1996, i samband med demonstrationer för demokrati som ägde rum när Aleksandr Lukasjenko utökat sin presidentmakt via en ifrågasatt folkomröstning. I december 2021 tvingades Memorial stängas för gott. Annons