Svante Pääbo

Svensken Svante Pääbo tilldelas Nobelpriset i medicin eller fysiologi, meddelar Nobelkommittén. Han får priset för ”upptäckter rörande utdöda homininers ...

Svante Pääbo, som startade sin forskarkarriär vid Uppsala universitet, får Nobelpriset i medicin och fysiologi. "Superkul", säger en av hans ...

Deras gener kan betyda liv eller död under coronan. De prövar vår självbild och är en förolämpning i president Bidens…

Det här ingår i Digital Visa vad som ingår i Digital 8 kri veckan i 8 veckor

Den svenske forskaren Svante Pääbo tilldelas årets Nobelpris i fysiologi eller medicin.

– Han var överväldigad och väldigt glad. Och så undrade han om han fick berätta för sin fru, berättar Thomas Perlmann. som han själv var med och grundade 1999.

Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2022 skall tilldelas Svante Pääbo för hans ...

Han doktorerade 1986 vid Uppsala universitet och genomförde därefter postdoktoral utbildning vid Zürich universitet och senare vid University of California, Berkeley. Genflödet från utdöda människoformer som lämnat spår hos nu levande människor utanför Afrika har visats ha fysiologisk betydelse, bland annat för människors försvar mot infektioner. Pääbo gjorde också det viktiga fyndet att korsningar mellan Homo sapiens och våra utdöda släktingar skett efter migrationen ut ur Afrika för omkring 70 000 år sedan.

Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2022 skall tilldelas Svante Pääbo för hans ...

Han doktorerade 1986 vid Uppsala universitet och genomförde därefter postdoktoral utbildning vid Zürich universitet och senare vid University of California, Berkeley. Pääbos banbrytande upptäckter har skapat ett helt nytt forskningsfält, paleogenomik. Genflödet från utdöda människoformer som lämnat spår hos nu levande människor utanför Afrika har visats ha fysiologisk betydelse, bland annat för människors försvar mot infektioner.

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2022 tilldelas Svante Pääbo för ”hans upptäckter rörande utdöda homininers arvsmassa och människans evolution”. Ett jubel ...

Jag har följt hans forskning under många år”, säger han till TT. Han var mycket glad över detta pris, säger Thomas Perlmann. De belönades för sina upptäckter av receptorer på kroppens celler som gör att vi kan uppfatta temperatur och beröring.

Svante Pääbo, som startade sin forskarkarriär vid Uppsala universitet, får Nobelpriset i medicin och fysiologi. "Superkul", säger en av hans ...

Svante Pääbo får årets Nobelpris i fysiologi eller medicin ”för hans upptäckter rörande utdöda homininers arvsmassa och människans evolution.”

Han använde sig då av en metod för att analysera DNA från neandertalmitokondrier – organeller i celler som innehåller sitt eget DNA. Svante Pääbo blev tidigt intresserad av att använda moderna metoder för att studera DNA från neandertalare. Genom att upptäcka genetiska skillnader mellan levande människor och utdöda homininer ger hans upptäcker en grund för vad som gör oss unikt mänskliga.

När jag fick höra att biologen Svante Pääbo, uppvuxen i Bagarmossen, får årets Nobelpris i medicin/fysiologi blev jag li.

Våra kroppar bär en lång, lång historia som är så mycket större än den individuella och det ör en tanke som befriar. Men deras gener bär vi som en gång lämnade Afrika med oss, därför att vi en gång parade oss med neandertalarna. Och då visade det sig att Homo sapiens bär på spår av gensekvenser från en variant av homininer som försvann från jordens yta för tiotusentals år sedan.

Svenska biologen Svante Pääbo kartlade neandertalarens arvsmassa och gav oss nya insikter om människans historia.

Dna visar att våra förfäder fick barn både med neandertalare och med denisovamänniskor. Svante Pääbos upptäckter har kanske ännu inte lett till medicinska behandlingar, snarare visar de hur våra utdöda släktingars gener påverkar vår fysiologi i dag. Hans forskning har visat oss hur våra utdöda släktingar, både neandertalare och denisova, har påverkat vår fysiologi. Pääbos resultat visar hur våra förfäder utvandrade från Afrika till Europa och Asien. Det finns dna på två ställen i cellen: i cellkärnan och i mitokondrierna. Det betyder att neandertalare och homo sapiens fick barn tillsammans när de levde sida vid sida. En annan genvariant från neandertalarna har betydelse för vårt immunförsvar. Men Svante Pääbo utvecklade en metod, eller snarare ett rigoröst system, som innebar mycket effektivare sekvensering än tidigare, i en miljö med minimal risk för kontaminering. När vi dör börjar dna:t brytas ner, och det blandas upp med dna från till exempel bakterier. Nutida människor i bland annat Sydostasien bär på upp till sex procent denisova-dna. På så sätt lyckades Pääbo sekvensera dna från en 40 000 år gammal benbit. I slutet av 1990-talet hade nästan hela människans arvsmassa kartlagts genom så kallad sekvensering.

"Genom banbrytande forskning åstadkom Svante Pääbo vad ingen trodde var möjligt: kartläggning av arvsmassan från neandertalare, en utdöd släkting till ...

Vetenskapsradions Lena Nordlund berättar om sina möten med Svante Pääbo och om hans bakgrund. Hör Vetenskapsradions direktsändning från Karolinska Institutet om Svante Pääbo och hans forskning, där vi också får utdrag ur flera intervjuer som Vetenskapsradion gjort med Pääbo genom åren. Rickard Sandberg, professor i molekylär genetik vid KI förklarar den teknik Pääbo utvecklat och vad det genetiska arvet från våra utdöda släktingar kan betyda för vår hälsa, och om varför just vi moderna människor blev så framgångsrika.

»Jag tror inte att jag har smält det ännu«, sa en uppsluppen Svante Pääbo efter att ha fått veta att han tilldelats Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Han ...

i gaytidningen Reporters marsnummer 1989 publicerades en intervju med den unge forskaren Svante Pääbo. "Knatten från Bagarmossen" som blivit världskändis ...

När Svante Pääbo i december tar emot Nobelpriset i fysiologi eller medicin gör han samma sak som hans far, Sune Bergström, gjorde för 40 år sedan. Jens Krey

De tre forskarna prisades för sina » [upptäckter rörande prostaglandinerna och därmed nära anknutna biologiskt aktiva substanser](https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/1982/summary/)«. [Sune Bergström](https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/1982/bergstrom/biographical/), född 1916, var en svensk biokemist verksam som professor vid både Karolinska institutet och Lunds universitet. Fem år tidigare hade trion tilldelats [Laskerpriset](https://laskerfoundation.org/winners/prostaglandins-as-hormone-like-regulators/) för sin forskning kring prostaglandiner.

För 40 år sedan fick hans far priset – nu är det den svenske biologen och evolutionsgenetikern Svante Pääbos tur att ta emot Nobelpriset i fysiologi eller ...

Neandertalarna utvecklades i Europa och Asien i minst 400 000 år – fram till för 30 000 år sedan. Grupper av Homo sapiens utvandrade från Afrika för ungefär 70 ...

Motsvarande neandertalprotein som finns nedärvt hos 1-2 procent av befolkningen i Indien, Pakistan och Bangladesh, ger en flerfaldigt ökad risk för kärlsjukdom och inflammatorisk tarmsjukdom. I ett senare arbete analyserade han dna från ett fingerben från Denisovagrottan i södra Sibirien, platsen som gav namn åt Denisovamänniskan. - I januari 2022 kom forskningsresultatet att ett protein som är unikt för människor, skyddar mot oxidativ stress. 2010 hade de gjort det man trott vara omöjligt: kartläggningen av våra utdöda släktingars dna var biff. En av de stora utmaningarna var tillgången på dna. Skulle vi se ännu värre rasism mot neandertalare, för att de verkligen i någon mening skilde sig från oss? Det ger en sorts insikt om att det tills helt nyligen, för 1400 generationer eller så, fanns andra former av människor som beblandade sig med våra förfäder, och har bidragit till det vi är idag. Den visade sig ha ett välbevarat dna, som Svante Pääbos forskargrupp analyserade. Neandertalarna utvecklades i Europa och Asien i minst 400 000 år – fram till för 30 000 år sedan. Det undersökte Svante Pääbo och hans forskargrupp. Nu får den svenske biologen Svante Pääbo Nobelpriset i medicin eller fysiologi 2022. Svante Pääbo gjorde vad ingen trodde var möjligt.