Ränta bolån

DN DEBATT 21/9.Vilken ränta en kund får på bostadslånet borde inte bestämmas av hur duktig man är på att förhandla.

Det kan inte vara rimligt och är en situation som inte uppstår med en likabehandlande räntesättningsmodell. Det försvårar rimligen också för mindre och nya aktörer att ta sig in på bolånemarknaden. Vi har dessutom en konstruktion av den svenska insättningsgarantin som underblåser detta då de avgifter som betalas in till insättningsgarantin inte speglar riskerna i utlåningen. En viktig förklaring till det är att de lånar ut till högriskkunder som blivit nekade lån i andra banker. Det finns forskning som visar att system där priset – i vårt fall räntan på bolånet – avgörs av förhandlingar och där andelen som förhandlar om priset ökar, inte nödvändigtvis gynnar konsumenterna totalt sett. Det är den avgift som bolånetagaren, beroende på rådande ränteläge, kan komma att få betala till banken om ett lån med bunden ränta betalas tillbaka i förtid. Den som är duktig på att förhandla får lägre ränta än den som inte är det, givet lika förutsättningar i övrigt. Det vore dock mer ändamålsenligt om FI lyfte vikten av större likabehandling av kunder med likvärdiga ekonomiska förutsättningar och riskprofiler så att inte förmågan att pruta blir avgörande för vilken ränta man får i slutänden. Det kan till exempel handla om personer med utländsk bakgrund som inte talar flytande svenska, vissa äldre och personer med olika funktionsnedsättningar. I Sverige finns enbart ett par banker – ingen av storbankerna – som tillämpar en sådan likabehandlande räntesättningsmodell. Alla fyra svenska storbanker har i dag en prissättningsmodell där kundens förmåga att förhandla påverkar vilken ränta man får på sitt bolån. När bolåneräntorna stiger samtidigt som sparräntan står still är det hög tid för regeringen och dess ansvariga myndigheter, men också bankerna själva, att öka transparensen och konkurrensförutsättningarna, skriver SBAB:s chefsekonom Robert Boije.