Saints Row

Marie har lekt runt i den stora sandlådan som kallas Santo Ileso som en kvinna med djup mansröst och clownnäsa och gör stan osäker i en bil med en gigantisk ...

De enda som känns att köra är motorcyklar som gör att min handkontroll går bananaz och vibrerar som värsta tjejvibratorn i handen på mig, men detta misstänker jag är en bugg eller nått för det är djupt frustrerande. Och det kommer nog hålla mig road tills det är dags för mig att krossa skallar med Kratos i November. När man susar igenom på gatorna i sin bil märker man inte det hela men när man som jag som älskar att undersöka börjar utforska så märker man att det blir lite som en kuliss. Som alla goda gäng nu för tiden är det inte bara ren brottslighet som lönar sig, man måste även vara lite av en entreprenör och de är i dessa som du tjänar pengar per timme, som gör att din plånbok sakta men säkert blir tjockare och tjockare för varje minut. Om jag så rattar runt i en tre meter hög monstertruck med en sjuliters V8 under huven eller om det är en liten gokart så känns bilen den samma att hantera. Men som kvinna kan man bara inte låta bli när man ser ett par söta byxor och har pengar som bränner i plånboken. Själv var jag grymt besviken när jag trodde de tagit bort uppdragen med "Insurance Fraud" men blev glad som en unge i en godisaffär när jag insåg att man kunde låsa upp det längre in i spelet. Vad sägs om en app under namnet "Wanted "där du precis som i gamla västern jagar upp efterlysta, med den lilla skillnaden att de inte ska gripas levande och det är ingen sheriff som anställt dig? Sådana här uppdrag är som heroin för en samlare som mig, jag ger mig inte förrän jag hittat dom alla vilket betyder att jag antagligen kommer vara Santo Ilesos bitch i några månader framöver, kanske ett helt år. Till och med Dumpster Diving har fått en plats i spelet, och om inte det är en millenium-grej så säg. Jag kommer på mig själv med att sitta och längta efter att få ge mig ut på upptäcktsfärd, sträcka på benen och verkligen få se mig omkring. Med countrykanalen på radion på högsta volym kör jag med gasen i botten genom landsbygden som kantas av ett rött ökenlandskap som väcker vibbar till den gamla västern som vi sett i en uppsjö med Clintan-filmer medans den neonglittrande staden närmar sig.