Han är en av ett ytterst få artister som med gott samvete kan säga att han ”vunnit allt”.
Vill vi att världen ska vara friare och mer mänsklig, då måste vi ha mer av den typen av kärlek. Även om jag är mycket politiskt aktiv tycker jag inte att all min musik behöver vara politisk. – Jag sjunger om alla typer av kärlek, men jag tror att den typen av kärlek är särskilt viktig. Och för oss som kan om att donera till organisationer som står upp för friheten. – Det är fruktansvärt och vi måste ta ställning. Men de är också ute efter rösträtten, de kommer att attackera hbtq-rättigheter. Alla sorters rättigheter som borde falla under människors rätt att bestämma själva. De har till och med attackerat möjligheten att prata om svartas historia i våra skolor. – Jag upplever att jag befinner mig på min kreativa höjdpunkt och det tror jag kommer att höras på mitt nya album. Delvis handlar det om att engagera sig i rösträtten, att protestera. Landet präglas av en inflytelserik anti-frihetsagenda, säger han, som bland annat riktat in sig på kvinnors reproduktiva rättigheter. Men det är bara början, varnar han. Klart är däremot att han är nöjd med den nya musiken. I januari blev det känt att investmentbolaget KKR och skivbolaget BMG tillsammans köpt John Legends låtkatalog. Summan är okänd, men köpet innefattar den musik den amerikanska soulartisten skrivit mellan 2004 och 2020. Inte är han väl på väg att sakta in? För DN pratar han om sitt politiska engagemang – och om kärleken som förenande kraft.
KONSERT John Legend lyckas med konststycket att göra fullt fungerande tivoliunderhållning av sin välstrukna nattklubbssoul. Det är bländande proffsigt, ...
Och även om vi får mycket är överraskningarna lite för få för att det verkligen ska bränna till. Jag har nog heller aldrig upplevt ett mer filmat ögonblick. Det är som att minst 80 procent av samtliga mobiler far i luften i samma sekund som Legend slår an första tonerna på flygeln. Det är inte självklart att något så nattklubbigt ska nå ut till tusentals semestersvenskar men Legend är en showman. Vi får ett välljudande och tajt set. Bäst: ”All of me” går inte att komma runt. Gillar även den ännu osläppta, sympatiskt Philly-discosvängiga ”All she wanna do”. Sämst: Märkligt kort version av ”Glory”.