PKK

2022 - 6 - 28

Post cover
Image courtesy of "Dagens Nyheter"

Ragip Zarakolu – en av de 33 som Turkiet vill få utlämnad (Dagens Nyheter)

Människorättsaktivisten och journalisten Ragip Zarakolu är en av de 33 personer som Turkiet vill få utlämnade. Återigen pekas han ut som PKK-anhängare, ...

Ragip Zarakolu är en av 33 personer, som finns med i en lista på personer som cirkulerat i turkiska medier under våren. Senast på måndag publicerades listan i en av Turkiets regeringsvänliga tidningar. Men verkligheten ser ut som den gör, och därför förstår jag att Finland och Sverige söker till Nato, säger Ragip Zarakolu. 2013 kom han till Sverige och fem år senare lämnade en domstol i Istanbul en begäran till Interpol om att gripa honom. Högsta domstolen i Sverige beslutade för ett år senare att inte lämna ut honom. – De blir mer arga på mitt arbete på grund av att jag är turk. De ser det som förräderi. Men det här är jag, minoritetsaktivist och publicist.

Post cover
Image courtesy of "Expressen"

Vad är skillnaden mellan YPG och PKK? Expressen reder ut (Expressen)

I förhandlingarna om svenskt och finskt Nato-medlemskap har flera grupper som klassas som terrororganisationer av Turkiet hamnat i fokus.

Men i det nya avtalet mellan Sverige och Turkiet lovar man även att inte stötta YPG/PYD. Men vilka är dessa kurdiska grupper och vad skiljer dem egentligen åt? Vad är skillnaden mellan YPG och PKK? Expressen reder ut

Post cover
Image courtesy of "Världen idag"

Avhoppare menar att PKK låg bakom mordet på Palme (Världen idag)

En kvinna som greps i Turkiet, och som arbetat som sekreterare i Damaskus, uppgav vid förhör att hon hade sett dokument med uppgifter om Palmemordet.

Det var en utbildad terrorist som hade Sverige som bas och som medverkade i attentatet mot påven i maj 1981. Han fick av hustrun reda på att han skulle ringa öststatsagenten Sabri, men inte från en vanlig telefon. Cemal, som liknade Belker i tv-serien ”Hill Street”, kunde enligt ett vittne ha varit i närheten av biografen på mordkvällen. I februari 1986 greps tre medlemmar i det ryska nätverket, varav en sovjetisk ambassadpersonal. Holmér beskriver hur diplomaten var vaken hela mordnatten. En central källa uppgav för polisen att verksamheten styrdes av attachén vid den sovjetiska ambassaden, som enligt ambassadbuggningen kände till Palmemordet i förväg. Polisens källor beskrev en grupp med ett 30-tal personer som hade långt framskridna, konkreta planer på att starta ”aktioner i Sverige”. En PKK:are med kodnamn Cemal kom in i Sverige från Frankrike via Danmark den 9 februari 1986 och bodde hos en Aygan i Eskilstuna strax före mordet. Genom telefonavlyssning visste polisen att Palme skuggades under valturnén i september 1985. Drygt en månad före Palmemordet höll kriminalinspektörerna ett förhör med en man som pekade ut en av ledarna inom den bulgariska maffian, som precis hade börjat att samarbeta med ryska maffian. Precis före Palmemordet höll Stockholmspoliserna Håkan Silversjö och Hans Strindlund på att nysta upp den sovjetiska underrättelseverksamheten i Sverige. Från december 1985 till slutet av februari 1986 arbetade två poliser och en tulltjänsteman kontinuerligt med spaning och kartläggning av den sovjetstyrda verksamheten, som försörjde sig på narkotikahandel, vapenhandel och prostitution. Redan i mars 1986 berättade ett vittne hur en man med turkiskt utseende strax före mordet sprang förbi honom på Olofsgatan och hoppade in i en bil som stod på Adolf Fredriks kyrkogata. En grupp var ”Sergeanten”, Hamsa och Hosgyren. En tysk utredning visar att Hosgyren ingick i ett kommando för attentat i Skandinavien. Hosgyren tros ha varit på Monte Carlo på mordkvällen – i hörnan Sveavägen och Kungsgatan.

Explore the last week