Paolo Macchiarini

Första dagen i rätten kom Paolo Macchiarini in som en bruten man. Huvudet hängde, det gråa håret var uppsatt i en slarvi.

Det är mycket betecknande att av alla de som säger att Macchiarini var en ”briljant” kirurg, har ingen enda pekat på något konkret han faktiskt ska ha varit briljant på. Det har börjat gå rundgång i tilliten: Sverige är inte korrupt, därför behöver vi inte misstänka någon, därför upptäcker vi inte korruption, därför finns det ingen. Tomas Gudbjartsen, den isländske läkare som remitterade den förste patienten till Macchiarini, berättar i förhör att han inte kunde mycket om den aktuella tekniken, men Macchiarini hade opererat på kungens släktingar, det hade han hört! Headhunting, inte arbetsförmedlingen. Det är tydligt när man läser Karolinskas rekryteringsutskotts rekommendation att anställa Macchiarini. Han var ”den absolut världsledande forskaren”, ”välrenommerad”, ”nyckelexpertis” som skulle bana väg för ett ”paradigmskifte.” Det här skrevs av KS absoluta toppskikt. Bara det är en seger för journalistiken – för hade det inte varit för Bosse Lindqvists dokumentärer, hade Macchiarini arbetat kvar på Karolinska än idag. I stället för att söka tillstånd för implantaten, har en av verksamhetscheferna på KS, Richard Kuylenstierna, ringt upp chefen för etikkommittén och läkemedelsverkets chef och snackat lite. Macchiarini undertecknar, märker jag, alltid ”paolo” – med små bokstäver: ”my best, paolo” eller helt enkelt ”p”. Att använda små bokstäver, kan det vara tecken på en undermedveten skam, att vilja gömma sitt brott? Nu i rätten sa samma personer: han har inget med oss att göra, han gjorde allt själv, han hade ingen chef, i alla fall var det inte jag… Att han frias helt i de två första fallen eftersom hans uppsåt inte ska ha varit att skada, innebär ju att det är så gott som omöjligt att straffa läkare som experimenterar med folk, om de inte avser att misslyckas. Finns det inte ett glapp här, ett glapp där en speciell typ av korruption kan växa fram? Under rättegången har vi fått se glimtar av de trick som gjorde bluffen möjlig, men trots att spelet är slut, patienterna döda och alla vet att han ljuger, fortsatte han ändå, oförtröttligt. Han måste ha vetat att vittnena skulle komma att vederlägga hans historia och ändå fortsatte han. Och sedan, när han förhördes av åklagaren, blev han Illusionisten: är det där verkligen min namnteckning?

Detta fungerade inte och patienterna avled så småningom. Överåklagare Mikael Björk väckte åtal för tre fall av grov misshandel eller i andra hand grovt vållande ...

Tingsrätten bedömer att Paolo Macchiarini har insett riskerna med det ingrepp som han nu döms för. Det har dock inte framkommit något skulle tala för att han har varit likgiltig inför att ingreppet skulle leda till svåra kroppsskador och svårt lidande. En enig tingsrätt har nu kommit fram till att ingreppen inte stod i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den tidigare kirurgen Paolo Macchiarini döms för vållande till kroppsskada, grovt brott, i ett fall.

Paolo Macchiarini får villkorlig dom för vållande till kroppsskada i stället för misshandelsbrott. Skandalkirurgen var åtalad för tre fall av grov ...

Men det var heller inte forskning, som kräver tillstånd, utan det här var olagliga och livsfarliga operationer som han dessutom gjorde gång på gång, trots att han fick uppgifter om att metoden inte fungerade, sade chefsåklagare Jim Westerberg till DN under rättegången. Under rättegången hävdade åklagarna att ingreppen resulterat i ett tortyrliknande lidande för patienterna, som alla är döda i dag. Därför har Paolo Macchiarini ådragit sig ett straffrättsligt ansvar för ingreppet. Inte heller fanns det andra skäl att överväga fängelse, menar domstolen. De två första ingreppen får anses ha varit försvarliga och kan därför inte föranleda straffansvar, medan det tredje var oförsvarligt. Skandalkirurgen var åtalad för tre fall av grov misshandel, men frikänns helt i två av dem.

Den italienske kirurgen Paolo Macchiarini döms av Solna tingsrätt till villkorlig dom för ett fall av grovt vållande till kroppsskada.

Rätten menar att Paolo Macchiarini insåg riskerna med det ingrepp som han fälls för. Däremot tyder ingenting på att han skulle vara likgiltig för lidandet det skulle komma att innebära för patienten. Vid ingreppen tog han bort patienternas luftstrupar och ersatte dem med syntetiska luftstrupar. De läkare som hörts i målet har, enligt domskälen, varit överens om att det är "den som håller i kniven" som är att anse som ansvarig för ingreppet, och att övriga läkare som har deltagit i planeringen eller vid operationerna "ansvarar för de uppgifter som de har lämnat och de bedömningar som de har gjort utifrån sin respektive kompetens".