Intersektionalitet

I så fall kommer det som en spännande nyhet för läkare, jurister och andra som faktiskt har hjälp av det i vardagen.

Begreppet fyllde ett hål inte minst i genusforskningen och i forskningen kring rasism, där man sedan länge iakttagit hur människors erfarenheter ofta präglas av alla möjliga maktordningar, privilegier och umbäranden. Det är helt enkelt rätt sällan vi kan reducera en människas erfarenheter till en enda kategori – antingen kön, eller hudfärg, eller klassbakgrund, eller religion, eller sexualitet. Crenshaw noterade i sin analys att här fanns ett problem, som delvis identitetspolitiken bidragit till att skapa: nämligen oförmågan att hantera ojämlikhet som inte bottnar i endast en, utan flera dimensioner av förtryck. Som pedagogiskt knep använde Crenshaw en liknelse, trafikkorsningen (intersection), för att illustrera hur komplicerade frågor om diskriminering och marginalisering ofta är utanför juridikens förfinade kategorier. Själv har jag tillsammans med forskarkollegor studerat uppsägningar inom vården och socialtjänsten ur ett intersektionellt perspektiv, för att bättre förstå vilka handlingsalternativ – stanna eller gå? – som olika grupper av anställda uppfattar som rimligast. Istället är det ett verktyg för att driva igenom radikal vänsterideologi. Inga universitetsbyggnader ockuperas, numera sätter sig studenterna och skriver insändare på akademikerjargong till lokaltidningen, eller författar de artiga skrivelser till rektor om att byta namnskylt på föreläsningssalen. Och ändå, så harmsna reaktioner! På gatorna i Paris, Teheran och Managua demonstrerade tusentals studenter för rättvisa, fred och jämlikhet. I Berlin och Michigan radikaliserades studenter till den grad att de bildade terroristceller.