KONSERT Tyler, The Creator tar med sin egen trädgård till Rosendal. Konserten? Den är alldeles enastående, skriver Per M.
Konserten är en lekstuga i det gröna. En uppvisning i det som varit Tyler, The Creators signum sedan start. I kväll är duon med de brittiska barndomsvännerna utökad till ett sju personer starkt band. På scen blåser den liksom bort lite i kvällsbrisen. Parks växer emellertid in i konserten och är ett varmt väsen till artist, inte minst i mellanpratet, där hon medger nerver men tackar för att vi får henne att känna sig så välkommen. Arlo Parks var en av artisterna som hade oturen att få sitt genombrott mitt i pandemin. Allsången i balladen ”See you again” är bedårande med ballonger i luften. Även eldkloten i ”Who dat boy” bleknar bredvid huvudpersonen, som rappar som om hans liv hängde på varje stavelse.
Spellistan fokuserar på Tyler, The Creators suggestivt souliga relationsskildringar. En och en är det briljanta låtar, men sammantaget blir konserten väl ...
Efter en tuff inledning med bland annat ”Lemonhead”, som med sina rader om Wu-Tang Clan tydligt pekar ut släktskapet med 90-talets mest kaotiska hiphop, planar konserten med några undantag ut i ett slags drömskt tillstånd där fokus hamnar på Tyler, The Creators suggestivt souliga och mer inåtblickande relationsskildringar. Det är ett av skälen till att han fortsatt vara relevant och intressant i en genre där artister har en tendens att flamma upp häftigt och brinna ut relativt snabbt. Men här är Tyler, The Creator ändå på scenen i den lummiga parken under en försommarkväll ljummen som svensk kriminalvårds smaskigaste cowboysoppa och berättar att hans taxichaufför visat honom sjöar, kaniner, hästar och att vi lever i ett vackert land.
Tyler, the Creator bjuder på ett fullmatat set som får en att sukta efter mer. Han bjuder på låtar från ”Goblin” hela vägen till ”Call Me If You Get Lost” ...
I den långsamma kön ut diskuterar ett gäng killar i bucket hats konserten: ”han har typ det bästa stönet i gamet”. Han bjuder på låtar från ”Goblin” hela vägen till ”Call Me If You Get Lost” och från mjuk r&b till stenhård smutsrap. Det skulle kunna kännas tomt med en ensam rappare på den stora scenen, men här händer hela tiden något nytt.
Det går inte att missa klungorna av tonåringar som inte har fyllt arton än. Nu är det lösa vita t-shirts, tjocka silverhalsband, kepsar, färgglada croptops och ...
Efter en stund blir det dock klart att det inte blir något mer. När jag vaknar nästa morgon undrar jag om det inte var en dröm. Nästa gång Jungle kommer till Sverige vill jag stå längst fram. ”En gång till, en gång till…”. Ingen vill att det ska vara slut. Innan jag hinner tänka klart kommer ett kommando från scenen: ”This next song I want you to go fucking crazy”. Stämningen som redan var vild släpps loss helt och det känns inte längre som att man är i stela Sverige när de plockar från det äldre albumet Jungle (2014). När storhitten Busy Earnin’ spelas sist blir det spontan breakdance från sällskapet framför mig. Sista dagen av Rosendal Garden Party är det en helt klart yngre skara som är på plats. Festkänslan matas på av korta inslag, som när Josh och Tom till exempel säger ”We’re gonna party!” innan The Heat spelas.
När Tyler, The Creator avslutade premiärupplagan av Rosendal Garden Party var det inför en stor skara fans, i olika generationer och med olika relationer ...
Resultatet blir att konserten varken ger oss en klassisk Tyler-upplevelse eller tar med oss på resan som är CALL ME IF YOU GET LOST. Med så många fans som dyrkar honom ger det ett lite slarvigt intryck när artisten inte orkar gräva lite djupare – threw the odd future catalog – när han ska bygga en show för fans från alla generationer. Oavsett känns det för lågt, speciellt för en så rap-driven repertoir som CALL ME IF YOU GET LOST tillhandahåller. Kanske är det Rosendals begränsningar som en mindre festival – vilket Tyler påpekar när han säger att detta är turnéns minsta publik – men scenshowen når inte heller helt fram. Tyler säger sedan att han ska spela några äldre låtar, men först bara köra en låt från 2017 – varpå han kör tre låtar från Flower Boy. See You Again och Boredom dras ut, låtarnas instrumentaler förlängs, delar sjungs acapella för att kunna interagera med publiken. Lördagen på Rosendal kantades därför av en gigantisk merch-kö, festivalens yngsta medelålder, och mest drag hittills, med en maxad turn-up till hiphop- och dancehall-setet som dunkades på hög volym innan Tylers spelning. Alla kanske kunde enas runt att senaste albumet CALL ME IF YOU GET LOST är en otrolig skiva som uppvisar rapparens alla styrkor – från rap och produktion till historieberättande.