KONSERT När den pandemiplågade Van Morrison äntligen får ge sig ut och spela igen är han nästan sensationellt munter, åt.
Vilket i vanlig ordning känns lite smärtsamt att konstatera då han fortfarande gör de katalogklenoder som väl dyker upp väldigt bra. Särskilt kul blir bluesen i några nummer där uppvärmaren James Hunter kommer in och hjälper till med både gitarr och munspel. Van Morrison spelar även på Mölleplatsen i Malmö i morgon fredag.
Det är inte för att Van Morrison är trevlig som någon lyssnar på honom. Bland all småsur blues finns ju också det egenartade svänget, skriver Po Tidholm.
Man kan tycka att det är märkligt att han och publiken står här som om inget hänt, men på ett sätt är det logiskt. Det är inte för att Van Morrison är trevlig som någon lyssnar på honom. Han gav också ut ett album med vagt antisemitiska texter om ”de som äger medierna” och gav sig på vetenskapen, musikbranschen, invandrarna och vaccinen. Orgelsolon följer på vibrafonsolon, korta gitarrsolon och lite mer surt saxonfonspel. Nästa låt går alltid kant i kant med den tidigare. Ändå är det liksom påfallande trevligt.