Agneta Klingspor bröt mot många outtalade regler. Aase Berg minns en författare och vän som utforskade riskzonerna som den banbrytande kvinnan kan hamna i.
”Går det åt helvete är jag ändå född” är en rasande rolig bok, mitt i misären, enligt Agneta Klingspor själv ”en galghumoristisk, förtvivlad civilisationskritik”. I ett par uppföljare, ”Stängt pga hälsosjäl” och ”Går det åt helvete ska jag ändå dö”, fortsätter samhällskritiken, men nu speglad genom den utsatthet som följer med en cancerdiagnos och med åldrandet. Hon hade stor integritet, hon satte gränser och talade och skrev klarspråk, skenbart enkelt men med stark energi och intensitet. Romanen ”Går det åt helvete är jag ändå född”, en ”verksamhetsberättelse”, är en rapport från den sköra verklighet som utspelar sig mitt framför näsan på alla som rör sig genom staden, men som de flesta väljer att inte se. Efter ”Inte skära bara rispa” lät hon en mer fiktiv dagbok ta vid, med titeln ”Nyckelroman”. Här låg hon också före sin tid, med en bok som i dag skulle kallas autofiktion. ”Det är något av urkraften i människan, i mig, som måste ut”, skrev Agneta Klingspor, tjugo år gammal, i sin dagbok. Aase Berg minns en författare och en vän som satte gränser, talade och skrev klarspråk.
Författaren Agneta Klingspor har avlidit efter en kort tids sjukdom, meddelar familjen för TT.
- Nyhetsbrev med de senaste nyheterna – direkt i mejlen varje dag. Läs Sydsvenskan för 8 kr/vecka i 8 veckor – därefter tillsvidare 129 kr/månad. Ingen bindningstid. 8 kri veckan i 8 veckor
Det är motsägelsefullt att skriva en betraktelse över den nyss avlidna författaren Agneta Klingspor. Dels för att hon varit så upptagen vid sin egen död i ...
Dels för att hennes person och hennes texter var och är så översvämmande av liv. Det märks även i hennes arbete som lärare för invandrare, i hennes radioprogram och i artiklarna för Expressen kultur. Under slutet av 1990-talet drabbades Agneta av förlagskrisen, liksom många svenska författare av böcker som inte sålde särskilt bra. Jag minns de många samtalen med Agneta från Konstnärsbaren eller under efterfester i hennes lägenhet nedanför Vitabergsparken; i mycket liknade hennes talade ord hennes texter. I slutet av tonåren hittade jag i en boklåda hennes tredje roman, Fast land. Dels för att hon varit så upptagen vid sin egen död i de flesta av sina romaner och dikter.
Den svåra balansgången att få ihop kärlek och längtan efter obunden frihet var återkommande teman i Agneta Klingspors raka och rättframma texter, ...
I en fantastisk recension i Expressen skrev Anna Hallberg om Klingspors ”Pressa läpparna här” 2008 att det säregna med Klingspors romaner är att de inte ...
Nu är jag beroende och tacksam, vet inte hur jag ska ”betala” tillbaka. Att en fågel som Agneta Klingspors tvingades leva några av sina sista år instängd i en lägenhet är bedrövligt. Vi som följt hennes verk genom åren vet dock att hennes texter aldrig sitter stilla. Hennes språk har aldrig känts i närheten av tillrättalagt: hennes böcker genomsyras av ett slags rå uppriktighet, både till form och innehåll. Hon tycktes helt enkelt vara oförmögen att förställa sig. Jag valde i mitt liv att inte leva i en familj, ha man och barn, ville skriva och därmed vara ensam mycket. ”Ibland glömmer jag coronan och ska gå till Konsum eller varför inte Systemet och köpa en liten flaska portvin. Hon ville leva sinnligt, vilt och ärligt, vägrade annat.
Författaren Agneta Klingspor har avlidit efter en kort tids sjukdom, meddelar familjen för TT.
- Nyhetsbrev med de senaste nyheterna – direkt i mejlen varje dag. Läs Sydsvenskan för 8 kr/vecka i 8 veckor – därefter tillsvidare 129 kr/månad. Ingen bindningstid. 8 kri veckan i 8 veckor
I 25 år har journalisten Ylva Mårtens känt författaren Agneta Klingspor, som gick bort under torsdagsmorgonen.Deras sista riktiga möte var en tid ...
Inte ett dugg långsint. Vi kunde bråka ibland, men det gick snabbt över.” säger Ylva Mårtens. ”Hon var skarp, rolig och omtänksam. Det täcker det mest. Ylva Mårtens: Agneta Klingspor var skarp, rolig och omtänksam
Varje vecka väljer en medarbetare här på Kulturredaktionen ett ord som ligger i tiden. Den här veckan har Nina Asarnoj fokuserat på träden i Ukraina och valt ...
Den här veckan har Nina Asarnoj fokuserat på träden i Ukraina och valt ordet: Växtkraft. Varje vecka väljer en medarbetare här på Kulturredaktionen ett ord som ligger i tiden. I en tid när identitetspolitik och kulturkrig färgar politiken – hur har kulturpolitikens roll förändrats? Och vilka är kulturfrågorna som kan bli skarpa valfrågor? Samtal med Björn Wiman, kulturchef Dagens nyheter och Karin Pettersson, kulturchef Aftonbladet.
Agneta Klingspors debutroman anslöt sig på många sätt till den våg av litteratur skriven av unga kvinnor som på 70-talet nedsättande kom att kallas för ” ...
I den surrealistiska och experimentella novellsamlingen ”Köttryckningar” från 1990 går hon än djupare in i kroppens och sexualitetens villkor för frihet och ”Pressa läpparna här” (2008) gestaltar en passionerad men också våldsam kärleksrelation. Oavsett vad Klingspor skrev handlade det om att undersöka förutsättningarna för själva skrivandet och skapandet. I spegelromanen ”Framkallning” från 1999 problematiserar hon vad det innebär att ”minnas” och att skriva liv. Någon uppbygglig kvinnoroman där huvudpersonen går från omedvetenhet till upplysning skrev hon aldrig och hon sökte sig ständigt till andra former än den realistiska utvecklingsromanens. Men vill man överskrida könet, provocera sin könsdefinition, så ska man nog gräva sig ner i det, ”fastna” ordentligt, för att utplåna gamla bilder och skapa något som går utöver klichén. Så skrev Agneta Klingspor i en av sina många konstrecensioner i Expressen på 1990-talet.