Linus Omark

Jag behöver inte berätta för er att Linus Omark är en bra hockeyspelare. Det ser alla. Så, låt mig i stället berätta hur bra Linus Omark faktiskt är.

Titta bara på arbetsinsatsen i varje match, hur skicklig han är på att lyfta klubbor för att vinna puck och den inneboende offerviljan för att förhindra mål i egen kasse. Nu ska bara ett guld bärgas för att han ska kunna räknas till en av de största någonsin i SHL. Inte bara det att Omark, på alla plan, vann matchen i matchen mot Lasch i semifinalen, han har även 14 poäng på 10 matcher vilket trumfar Lasch åtta assist. Nu är poäng inte allt – men det är ändå ett mått för att beskriva en forwards storhet. Han är mer än det Bättre än Omarks facit som landade på 58, men i slutspelet har det varit klasskillnad. Jämförs han med svensk ishockeys finest, de som spelade i Elitserien/SHL vid 35 års ålder, är han ensam på tronen. Skillnaden är att Linus Omark gör det i 35 års ålder. Janne Larssons 51 på 50 matcher och sju på elva i slutspelet under säsongen 99/00 är starka papper, precis som Niklas Anderssons dito 05/06 då han gjorde lika många poäng i grundserien som Larsson, men i slutspelet växlade han upp ytterligare till 16 på 17 matcher. Vanliga spelare håller inte på den här nivån så pass sent i karriären. Hey, vanliga spelare lägger av när de är 35. Han är i en egen klass, skulle jag vilja påstå. Killen från Övertorneå har ju tagit pole position i racet om vem som ska utses till slutspelets MVP, och det är bara en Karlstad- eller Ängelholmstriumf som kan hindra honom från att vinna det priset.